22 januari 2017

Bowie


Det finns inget högre syfte. Det viktiga är tillit (trust). Går det att skapa tillit utan högre syfte?
Fråga som kom efter att ha lyssnat på David Bowie på P1, i en fin intervju av Lisa Wall.

Bästa låten enligt Lisa Wall var "The man who sold the World".

Nirvana har gjort en cover på den sången. Se där, en koppling till min Indiska resa.

6 januari 2017

Varför ifrågasätta början på filosofins historia?


Jag börjar ångra idén att ifrågasätta att filosofisk historia börjar med Thales och de andra gamla grekerna. Att nämna att kineserna och indierna också hade tidiga filosofer är förhoppningsvis skåpmat. Och att leta efter etikens första uppkomst är nästan utsiktslöst.


Accepterar man tanken att djur har mekanismer för att uppfatta sin omgivning och reagera på den, och att högre stående djur har en rätt kvalificerade beteenden som uppvisar empati och altruism, och viss kommunikation kring vilka beteende som är "goda", så får man en väldigt glidande skala för etikens uppkomst.


Den poäng jag hade hoppats kunna ro hem var att Homo sapiens som art, främst på grund av att honan måste skyddas under barnafödandet och att avkomman föds för tidigt och måste skötas under lång tid, utvecklat en omsorgsetik för att få familjegruppen att fungera. Och att på ett tidigt stadium denna omsorgsetik utvidgades till en större grupp för att det gett en framgångsrik social organisation. Denna organisation förutsätter en högre grad av "theory of mind", dvs förmåga att bedöma vad andra individer i gruppen har för funderingar. Vid någon tidpunkt kunde en grupp av Homo sapiens föreställa sig en annan grupp, som även de satt runt en eld och funderade på tillvaron. Var de fientliga? Eller var det en grupp som man kunde ordna en trivsam större sammankomst med? Kunde vår grupp agera på något vis för att få den andra gruppen vänligt inställd? Gott och ont i ett socialt kontext, det är etik. Och avgörande: när gruppen kom fram till ett ståndpunkt så hade den tillgång till medel för kommunikation som gjorde att nästa generation i samma grupp kunde ta del av deras slutsats. Det är först när en sådan rent kulturell överföring av den etiska slutsatsen skedde som man kan börja se etiken som något mer än en evolution av sociala färdigheter.


Men det finns inga tidiga belägg för detta. Stenålderskonst är avancerad men handlar vad jag förstått inte om etik. Vi kanske måste acceptera att det är först med nedskrivning av traderade berättelser som vi får de första bevisen på etiska överväganden - kulturellt överförda etiska slutsatser. Där börjar filosofins historia. Men för att bedriva bra filosofi så behöver vi förstå vad man kan lära sig om medvetandets utveckling och de sociala organisationernas framväxt innan dessa belägg, den för-filosofiska berättelsen. Och behålla något slags vidvinkelperspektiv - det blir en väldigt smal filosofi om allt bara ska vara fotnoter till Platon.


Jag har läst en bok som hamnat i ett liknande moras. Det är en bok som handlar om att hitta belägg för det första kriget. Den heter (lite olyckligt tycker jag) "Att döda en människa" av Björn Hagberg och Martin Widman (Norstedts, 2016). På ett utmärkt vis redovisar de olika forskare och deras svar på frågan om när det första kriget som man känner till skulle ha skett. Två skolor tycks finnas, en som anser att krig varit en del av Homo sapiens  natur och alltid funnits och en skola som anser att Homo sapiens var en relativt fredlig art men att den neolitiska revolutionen resulterade i en hierarkisk patriarkalisk värld som gjort att krig uppkommit. Något svar på frågan om tidpunkten för det första kriget verkar de inte hitta. De vill landa i att det skulle ha skett för ca 14000 år sedan, belagt i en fyndort i Egypten som heter Jebel Sahaba. Men jag är inte övertygad, det känns lika trovärdigt som att jag skulle säga att den första etiska diskussionen i Indien skedde vid grottorna i Bhimbetka för 40000 år sedan.


Men mycket kan man lära sig av att fråga. De reser med Lasse Berg och träffar många experter. En forskare de nämner som tycks ha vidvinkelperspektivet är Sarah Mathew. De refererar även sympatiskt nog Margaret Meads "Warfare is only an invention - not a biological necessity" från 1940.


Författarna som spanade efter krigets uppkomst nämner att Robin Dunbar sa till dem att det inte är så intressant att leta efter de äldsta beläggen. Varför leta efter första gången elden använts? Det intressanta är när elden kom i allmänt bruk och hur den påverkade den sociala organisationen och miljön. Eld och krig påverkar. Liksom etik.

Fotnot: Lyssna på Filosofiska rummet om första kriget.





4 januari 2017

Koll på Climate tracker

Nytt år 2017. Kan börja med en koll på Climate tracker. Den uppdaterades i november 2016. USA låg då fortfarande på det som kallas "medium" INDC. http://climateactiontracker.org/indcs.html

Pledges (löften) ledde till en prognos på minst 50 % risk att ökningen blir 2,8 grader Celsius till 2100. Nuvarande policy landade på 3,6.

3 januari 2017

Modeller för det moraliska medvetandet

Frågan om när människans kognitiva förmåga blev tillräckligt avancerad för att möjliggöra etik leder in på diskussioner om vilken modell man ska ha för mentala processer som inbegriper moral. Dessa modeller är ofta väldigt enkla bilder, och det kan vara roligt att titta på några sådana. Vi börjar med faner.

Faner-teorin finns i  "Primates and Philosophers - How morality evolved", Frans de Waal, utgiven av Stephen Macedo och Josiah Ober, Princeton UP, 2006. Där beskriver Frans de Waal det han kallar en "Veneer theory" (VT) för moralens uppkomst, en modell där moralen anses vara ett utompåliggande faner på en inre kärna av ren själviskhet och självhävdelse (a selfish and brutish nature, sid 6).

På svenska har jag sett "veneer" översatt till fernissa i artiklar om hans böcker. Det ligger närmare vanligt bildspråk, där man "döljer något bakom ett tunt lager fernissa". Ofta noteras att "civilisationens fernissa är tunn". Men Frans de Waal vill göra tydligt att han talar om ett heltäckande material skilt från underlaget, och det är faner.

Denna faner-bild skiljer sig från John Lockes (1632-1704)  "oskrivna blad". För Locke finns inget lager under bladet som kan påverka beskrivningen av människans mentala process, allt är kulturell inlärning, erfarenhet. "Låt oss alltså anta att själen är som ett vitt pappersark...". Såna här bilder tas ofta fram i polemiskt syfte. Locke ville skapa kontrast mot föreställningar där själen bär med sig en mängd gudagivna egenskaper. Sedan kan bildspråket få ett eget liv, "tabula rasa" dyker upp i många resonemang.

Frans de Waal har ett omvänt polemiskt syfte, han beskriver faner-teorin (VT) för att sedan kunna visa hur felaktig den är. Hans referens för VT är främst biologen Thomas Henry Huxely (1825-1895). Huxley är känd som en försvarare av Darwins teorier och för att han myntande begreppet "agnosticism" (dvs "utan gnosis"). Men Frans de Waal menar att Huxley feltolkade Darwin och drev en linje att mänsklig etik inte hade någon grund i egenskaper som kan härledas ur evolutionen. Sedan driver han detta vidare till att det har varit en vanligt ståndpunkt bland både biologer och filosofer att Homo sapiens "natur" är självisk och våldsam, något han vill bemöta. Hans egen ståndpunkt utgår från att han i sin forskning visat på många goda moraliska egenskaper hos schimpanser och bonoboner, och att människans moral har sin rot i evolutionen av sociala beteenden hos apor.

I Primates and Philosophers tillåts ett antal filosofer bemöta Frans de Waal. Som exempel: Christine M. Korsgaard noterar att VT inte förtjänar så mycket uppmärksamhet och hon vill istället koncentrera sig på de Waals beskrivning av moralens biologiska ursprung. Jag återkommer till det, i detta inlägg handlar det främst om bildspråket.

En biolog som ofta nämns som exempel på VT är Konrad Lorenz. Han anses ha beskrivit aggression med en tryckkokarmodell, eller ett hydrauliskt system, en inre "naturligt tryck" som måste släppas ut genom det yttre skalet. Jag måste kolla upp vad Konrad Lorenz egentligen skrev, dessa bilder får som sagt ofta ett eget liv.

Frans de Waal har en bild av empatins uppbyggnad som en rysk docka, en så kallad babuschka. Längst inne finns en automatisk process som många arter har, med motorisk imitation och emotionell smitta (förmedlad av spegelneuroner). Senare har det för arter som tar hand om sina barn och lever i grupper tillkommit ett skikt av omtanke om andra (tröst, kognitiv empati). Redan här kan man börja tala om en omtankens etik. Enligt Frans de Waal har makaker inte en fullt utvecklad sådan (en makak-mamma kan misslyckas med att begripa att deras barn inte kan simma) medan han beskriver mängder av sådana beteenden hos människoapor. Den ryska dockans yttersta skal är perspektivtagande (målinriktad hjälp, attribution). Sådan empati närmar sig ett rationellt val att göra det som är gott för den andre. Frans de Waals viktigaste poäng är att evolutionen bygger på tidigare lösningar, dvs även de mest förfinade skikten i dockan förbli i regel sammabundna med kärnprocessen. Just det gör att jag inte tycker att dockan är en så bra modell, ifall inte den som gjort dockan särskilt låtit de yttre skalen påverkas av de inre på något vis.

En arkeolog som excellerar i olika modeller är Stephen Mithen. I en kort sammanfattning av hans bok "The cognitive origins of art, religion and science" från 1999, skriven av Andy Gorman, finns flera modeller uppräknade: Wynn och Piagets datormodell, den schweiziska arméknivsmodellen och slutligen katedralmodellen. Den sista ska på något vis illustrera hur olika rum sammanbinds till en helhet, dvs olika kognitiva förmågor utvecklas separat men när de byggs ihop skapas helheten. Det ger en bild av att något "byggs ihop", istället för att "lager läggs på lager" och det verkar på något vis bättre. Jag har dock inte läst Mithens bok så jag vet inte vart har tar sin modell.

Det är svårt att göra enkla modeller över förändring i komplexa system. Skal-modellen betonar den gradvisa förändringen och gör det svårare att tala om specifika brytpunkter i evolutionen. Klossar-som-sätts-ihop-modellen ligger mer i linje med idén om en kognitiv revolution.