"Gudleif satte stav och stenar dessa efter Slagve, sin son. Han ändades österut i Gårdarike."
Texten börjar till vänster in den inre slingan och vänder sedan upp och ner tillbaka i den yttre. Längst ut till vänster har den som ristat runorna fått dåligt med plats och lyckats skriva in det sista ordet i budskapet: "karusm". Syns i närbild överst i bilden nedan.
Det är säkert en rimlig tolkning att "karusm" är Gårdarike, dvs rusernas gårdar kring Novgorod och söderut ner mot Kiev . Den som skrev runorna hade svårt för runorna för th, s och u och skrev kanske fel. Det skulle stått "karthum" som är Garthum, som står för Gårdarike. Men det står "karusm" som går att tolka som "khwarezm". Vilket jag funderat tidigare över i ett inlägg 15 juni 2013 som handlar om vad som låg på vägen mellan Khwarezm bortom Kaspiska havet och Uppland.
Stenen är ristad med den stungna runan för "e", ett streck med en prick i mitten. Ett streck utan prick är runan för "i". Däremot är inte runan för "k"/ "g" en stungen runa, vare sig i namnet Gudleif eller i ordet "karusm". Man vet alltså inte om ljudet som avses är k eller g. På närbilden ser man ordet "Gudleif" i nederkant, där tecknet för k/g är rätt svårtytt.
Namnet "Slagve" är inte så lätt att tyda ut heller, det står "slakua". Och orden för stav och stenar är felstavade.
Dylikt har jag inte klurat ut själv utan jag har tittat på Christer Hamps sidor, och sidan "svenskarunstenar.net". Stenen är betecknad Vs 1.
I Mats G. Larssons bok "Ett ödesdigert vikingatåg", Atlantis 1990, så finns stenen med som en "tveksam Ingvarssten". Boken handlar om den längsta resa i Särkland som finns beskriven, och ska "karusm" tolkas som Khwarezm så är det troligt att det namnet nått Västmanland via någon som var med eller hört om Ingvar den vittfarnes färder kring år 1040.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar