12 februari 2012

Nordamerika fram till år 600

Nordamerikas historia före 1492 är inte särskilt väl beskriven i de två historiska atlaser jag kollat i. Bland de första sidorna finns några världskartor, som visar hur människan spridit sig över jorden och när man börjar med jordbruk i olika områden. Sen kommer några sidor som täcker sydamerika och mesoamerika upp till Rio Grande, men allt norr därom finns inte på karta förrän koloniseringen påbörjas.

Själva namnet Amerika är förstås ett 1500-talsbegrepp. Amerigo (en italiensk variant på Henrik) Vespucci skrev reseberättelser om sina färder och en tysk kartograf , Martin Waldseemüller, valde America som namn på en del av det nya landet i väster som han ritade in på en karta 1507. Den första kartan där Nordamerika syns är från 1511: http://www.sil.si.edu/Exhibitions/Voyages/1-1-Ptolemy.jpg

För ca 15000 år sedan passerade människor landtungan vid Berings sund, enligt John Haywoods atlas från 1999. Bonniers Atlas över mänsklighetens historia anger som "sannolikt ankomstdatum" 23000 f.Kr. Skillnaderna beror på hur man bedömer olika möjligheter att ta sig via öppningar i istäcket mellan Sibirien och Amerika och hur man tolkar fynd från till exempel Cactus Hill,Virginia.

Till Chile kom människor för 14800 år sedan enligt tidsbestämda fynd från Monte Verde i norra Patagonien.

Fem olika haplogrupper har identifierats i mitokondrie-DNA hos ursprungsbefolkningar i Amerika, enligt National Geographics Atlas of the Human Journey. DNA-studierna stöder en inflyttning mellan 20000-12000 år sedan. Eftersom landvägen stängdes när Berings sund öppnades vid istiden slut kommer inte fler folk in i någon större skala förrän på 1500-talet. Inuiter rör sig över hela det arktiska området men de går inte söderut. Jämför med skandinaviens historia där de första människorna flyttade in i Skåne för 14000 år sedan men sedan har följts av ständiga in-och utflyttningar.

Odlingskartorna i atlasen över Amerika visar på kalebasser och solrosor i Nordamerika. Kalebassen, Lagenaria vulgaris, är ursprungligen från Afrika och den kan alltså ha förts över till Amerika av människan. Andra tidigt odlade arter var Texasmålla (Chenopodium berlanderi), "liten havre" (Hordeum pusillum) och squash.
Majs börjar odlas i Mexico ca 2700 f.Kr. Förenklat kan man säga att odlingarnas nordgräns vid Rio Grande blir en antropologisk gräns för det som kallas mesoamerika, då de mexikanska majsodlande kulturerna skiljer sig från de huvudsakligen jägar-, fiskar- och samlar-samhällena norrut. Gamla fynd från jägarsamhällen finns till exempel i Poverty Point Louisiana (ca 1700- 700 f.Kr.).

Majs sprids inte norrut förrän härdiga sorter utvecklats, i liten skala från 200 e.Kr och mera framgångsrikt av Mississippikulturen från 900 e.Kr.

Språkatlasen ger inte heller många insikter i Nordamerikas tidiga historia. Sju större språkfamiljer har identifierats och jag räknar upp dem med det namn på folk som jag känner igen bäst, men det är folk som fanns under koloniseringen, deras tidigare historia är i de flesta fall okänd.

1. Eskimo-Aleut/ Inuit–Unangan.
2. Algic, ex Cheyenne, Blackfoot, Cree, samt en liten grupp söder om Rio Grande; Kickapoo.
3. Mosan, nordliga västkustfolk, ex Bella Coola (Nuxalk)
4. Na-Dene, en spridd grupp, ex Chipewyan (Hudson Bay), Hupa (västkust), Navajo och Apache (i sydväst)
5. Hokan-Siouan, ex Irokesiska språk som Mohawk och Sioux-språk som Lakhota, Hokan
6. Penutian, sydliga västkustfolk, ex. Miwok,
7. Aztec-Tanoan, ex. i söder Hopi, Nahuatl, i väster Shoshone,  i Oklahoma Kiowa och Comanche.

Utan kartböckernas stöd hämtar jag lite spridda uppgifter från wikipedia:
Majsodling (med bönor, squash mm) spred sig norrut kring 1000 f.Kr (tidigaste fynden av majs i Arizona är från 2000 f.Kr) och utgjorde en bas för kulturell utveckling kring Coloradofloden och dess biflöden, i dagens New Mexico och Arizona. Dessa kulturer indelas i fyra grupper, två av dem är Hohokam och Ancient Pueblo Peoples. År 600 e.Kr var de etablerade med byar av lerhus och keramiktillverkning. Från 750 finns lämningar av de större samhällen som gett upphov till namnet "pueblo people" och klimatförändringar gjorde att de började bygga bevattningskanaler och vattenreservoarer. Exempel på detta finns i Mesa Verde National Park.

De stora floderna Mississippi och Missouri utgjorde en naturlig bas för samhällsbyggande. Cahokia, Illinois, är en betydande arkeologisk lämning från 800-1000 e.Kr 13 km sydöst om St.Louis.
Mississippikulturen storhetstid var senare, se till exempel denna teckning baserad på fynden från Etowah-högen nära Atlanta, Georgia.

Den "gamla kopparkulturen" vid de stora sjöarna, främst i Michigan, lämnade efter sig en rad kopparföremål, som anses vara tillverkade av så ren kopparmalm som kunde bearbetas utan att smältas om. Man talar inte om någon bronsålder i Amerikas historia, utan använder andra indelningar beroende på vilken kultur man studerar. "Late Woodland period" är sökordet för perioden 500-1000 e.Kr., främst kopplat till Hopewell-kulturen i Ohio och dess kopplingar till andra fynd i östra USA. Högarna i Newark är kanske det mest spännande, med möjligheter till olika astronomiska tolkningar.

Anm 2023-10-05: tidiga fotspår visas här: https://edition.cnn.com/2023/10/05/americas/ancient-footprints-first-americans-scn/index.html. ca 22000 år sedan i Tularosa Basin, New Mexico, USA.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar