26 april 2011

Hinduisering eller indifiering av Champa

Jag skrev att chamfolket hade hinduiserats. Klart är att handelsutbytet mellan indiska halvön och sydostasien ledde till en spridning av tankemönster som kan kopplas till det vi sammanfattande kallar hinduism men även till buddhism och till andra aspekter av kulturen och samhällsordningen i Guptariket och andra indiska riken. I My Son och på andra platser i Champa byggdes tempel som hade en linga i centrum som symbol för Shiva, och texter på sanskrit finns bevarade. I boken "Champa and the archaeology of My Son" av Andrew Hardy m.fl. skriver de att de tidigaste inskriptionerna i tempel på sanskrit som anger vem som finansierat tempelbygget är daterade till Guptariket i Indien och inte så mycket tidigare än motsvarande inskriptioner i Champa, vilket kan innebära att vissa föreställningar utvecklades i samverkan mellan de olika områdena, inte bara som en överföring från indiska riken till Champa.

Valet av ord för att sammanfatta en viss historisk process är en typisk "efterrationalisering", som i sin tur kan ha ett ideologiskt syfte för att skapa en passande historiebild i ett nytt sammanhang. Eftersom jag i grunden funderar över begreppet "globalisering" via omvägen att läsa på om handelsutbyte på 600-talet, blir det en fråga vad jag ska kalla utbytet mellan indiska riken som Pallavariket och sydostasiens Champa på 600-talet.

I engelska ordböcker finns ordet "indianization", som ger en bredare association än hinduisering, men samtidigt för mig blir sammankopplat med mer aggresivt koloniala processer. Hade det imperiebyggande Guptariket (ca 320-520) blivit mer långvarigt och expansivt hade utvecklingen kanske mer kommit att likna den "romanisering" som Romarriket genomförde. Istället fragmenterades utvecklingen på den indiska halvön, under trycket från norr ifrån kommande nomadfolk som hepthaliterna.

Den buddhistiska traditionen kom att minska i betydelse under Guptariket, men få mycket stor betydelse i Sydostasien och norrut i Tibet, Kina och Japan. En sådan konkurrens mellan två betydelsefulla trossystem som var för sig presenterade en modell för "effektiv anpassning" av maktförhållande i samhället, kan ha inneburit en positiv flexibilitet som bidrog till den kulturella blomstringen under perioden 300-600. Guptariket var troligen sin tids rikaste makt, då både romarriket och kinas dynastier splittrats i mindre enheter.

De två stora religionerna var inflytelserika på bekostnad av många lokala traditioner, säkert främst för att de kunde skapa grund för härskarnas maktambitioner. De hade även stor påverkan på varann. Buddha blev en inkarnation av hinduismens Vishnu (en avatar som det heter på sanskrit) och omvänt uppstod inslag inom buddhismen som kallas vajrayana-buddhism eller tantrisk buddhism med inslag av vedalitteraturens mystiska mantra, yoga och större betonande av kvinnans och sexualitetens betydelse. Hinduismen (i sig ett problematiskt ord) kom att dominera där kastväsendet etablerats, medan buddhismens munkar och klosterväsen hade en större missionerande potential.

Guptaskriften är en utveckling av sanskrits brahminskrift. Guptaskrift finns bevarad på de guldmynt som präglades. Detta alfabete gav upphov till indiska alfabet som devanagariskriften och även för chamskrift och burmesisk, siamesisk, laotisk, khmerisk och tibetansk skrift. Att vietnamesiska tidigare skrevs med kinesisk skrift visar på en kulturell skiljelinje. Detta gör att "sanskritisering" skulle kunna vara ett ord som ger en bild av de indiska rikenas inflytande men det ordet har fått en annan betydelse. Det betecknar förhållandet när människor, inom ett rike, i lägre kaster antar språk och riter i högre kaster för att öka sin status i det hinduiska samhället. Men tillämpar man det mellan riken kanske det går att göra en analogi, givet att handelsmannen från champariket valde att anta de seder som krävdes för att kunna göra affärer med hinduer från kasten vaishyer.

Slutsatsen blir att sammanfattande begrepp som "hinduisering" kanske alltid måste bli mer missledande än upplysande. Men just i fallet Champa på 600-talet tycker jag att hinduisering säger något relevant.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar