5 mars 2011

Kinas floder

Av de 12-13 längsta floderna i världen rinner fem genom Kina. Längden av en flod kan mätas på olika vis, några olika nedslag på internet ger vida spann:
  1. Yangtze/Chang Jiang, "långa floden", 5800-6378 kilometer
  2. Ob (+Irtysj), 5410-5543 kilometer (Kina, Kazakstan, Ryssland)
  3. Huang He, 4667-5504 kilometer
  4. Mekong, 4023-4500 kilometer (Kina, Burma, Laos, Thailand, Kambodja, Vietnam)
  5. Amur (+Onon, Shilka), 4416-4480 kilometer (Mongoliet, Ryssland, Kina)
Men viktigare än längden är de vattenavrinningsområden som binds samman av de olika flodsystemen. Yangtse, Huang He och Mekong har sina källflöden på den tibetanska högplatån i provinsen Qinghai. Mekong och Yangtses västligaste tillflöde Jinsha rinner parallellt genom Yunnan. Nationalparker har skapats för att skydda dessa områdens exceptionellt höga naturvärden , se http://whc.unesco.org/en/list/1083. Där Jinsha svänger av mot nordöst i riktning mot Sichuan rinner Mekong vidare söderut mot Burma och Laos och det är inte heller långt till Brahmaputras dalgång och Indien.

Sichuan är det södra stora låglandet i Kinas inland, avdelat från det nordliga Shaanxi av bergskedjan Qinling. I Sichuan ligger den gamla staden Chengdu (där Volvo nu ska bygga) och det moderna enorma stadskomplexet Chongqing. Nedströms ligger de tre ravinernas damm, världens största dammanläggning som inneburit att miljontals människor flyttats och bidragit till utrotandet av  floddelfiner.  http://www.guardian.co.uk/world/2011/may/20/three-gorges-dam-china-warning

Floden passerar staden Wuhan innan den når kustregionens Nanjing, (som förstördes av Sui, ännu ett antikt bibliotek som gick förlorat ), Jiangdu (Suis södra huvudstad, senare kallad Guangling och idag Yangzhou), Lin´an (Södra Songs huvudstad, dagens Hangzhou) och Shanghai. Från 600-talet fick dessa södra delar allt större betydelse på grund av effektivare risodlingsmetoder, och därav ökande befolkningstal. Andelen ökade från 16 procent av Suis skattebetalare till mer än hälften (60 procent under södra Songdynastin 1127–1279).

Huang He (Gula floden) har ett märkligt lopp, som ändrats mycket då floden brutit ny väg. Den skär genom de berömda lössjordarna som utgjorde grunden för det tidigaste kinesiska jordbruket. Lössjorden har bildats genom vinderosion och den består av silt (finmo och mjäla). Floden bär med sig den gula silten, mer än 30 gånger så mycket som Nilen, som ju är berömd för att avsätta mycket material. 1887 och 1931 års översvämning är bland  tidernas största naturkatastrofer, med miljoner döda, då floden bröt genom invallningarna och dränkte låglandet runtomkring. Floden når staden Lanzou (guldstaden) i Gansuregionen, som var en viktig stad längs sidenvägen. Åtta mil uppströms ligger Binglingtemplet, med grottor likt Mogao, och med en 27 meter hög Buddha inhuggen i bergsidan, likt de förstörda statyerna i Bamiyan. Sedan svänger gula floden norrut i en enorm "omväg" runt Ordos sandöken och stäpp, medan sidenvägen går rakt fram till Weidalen. Städerna Chang´an och Luoyang var huvudstäder under Sui och Tang och under 700talet växte även Kaifeng, som ligger nedströms, för att under Song bli huvudstad med 400 000 inv. Huang Hes lynnighet förklarar varför det inte gick att etablera riken med ett starkt centrum närmare kusten. Riket Norra Qi hade en huvudstad kallad Ye, men den förstördes av Yang Jians trupper år 580, den Yang Jian som skulle bli kejsar Wen av Sui. Staden Jinan hade även den betydelse redan på 600-talet, den ligger ovanför floden i ett litet bergsområde kallat Tai Shan,ett av kinas heliga berg. Huang He rinner ut i Bohaibukten, det gör också den mindre floden Hai He som rinner genom Beijing.

Ob är förstås ingen Kinesisk flod, men bifloden Irtysj rinner upp i norra Kina och utgör en viktig väg för nomadfolken i norr att nå söderut mot sidenvägen.

Amur är idag gränsfloden mot Ryssland. Detta område var inte kinesiskt på 600-talet utan dominerades av nomadfolk som talade tungisiska/manchuspråk. Men det fanns även ett betydande rike i norra koreahalvön, kallat Goguryeo (eller Koguryo, namnet som gett upphov till ordet Korea). Gränsfloden idag heter Yalu (eller Amnok) men då sträckte sig riket upp mot Songhuafloden som är biflod till Amur. Det var i militära insatser mot Goguryeo som Suidynastins andre kejsare förlorade både armé och prestige och lämnade utrymmer för Tang att ta över. På Koreahalvön låg även rikena Baekje och Silla, som från 60 fKr till 668 eKr utgjorde de "tre koreanska kungadömena". Sedan expanderade Silla på de andras bekostnad. Koreanska och Japanska är språk vars ursprung är omdiskuterade och de är helt olika kinesiska, även om de påverkats av det stora grannspråket. De liknar mer altaiska språk som mongoliska i struktur men det finns även likheter med austronesiska språk, och tills vidare klassas både koreanska och japanska som isolerade språk. 600-talet var för japan en begynnande riksbildning, under Yamatohärskarna. Ansatser till kejsardömme i kinesisk stil finns från Sogaklanens prins Shotukus tid (574–622) under Asukaperioden.

Sevilla, som var startpunkten på 600-talsresan, ligger nära 37:de nordlig breddgrad. Tunis, Aten, Teheran, Merv och Balkh (Baktriens huvudort), ligger alla nära den breddgraden. Södra leden runt Takla Makan likaså. Chang´an (Xian) ligger något söder om, och Beijing ligger på grad 40, Seoul och Tokyo är närmare 37an. Anteckningarna har alltså hållit sig på samma breddgrad nästan hela tiden.

För att avsluta anteckningarna om floder i Kina får vi dock ta oss rejält söderut, till Kinas område "söder om söder", vid kräftans vändkrets 23 grader nordlig bredd. Här nere rinner pärlfloden som är 2200 km lång. Den passerar Guangzhou, staden som felaktigt kallades Kanton, ett namn som kolonialmakterna Portugal och England använde men som egentligen syftar på regionens namn Guangdong. En liknande namnändring gjordes av kineserna själva när stadens ursprungliga namn Panyu ersattes med provinsnamnet. En resa tillbaka på den breddgraden på 600-talet är vad som nu ska göras.

Tillägg 22 mars 2013. Två floder till måste tas med, Huai och Han.
Huai-floden ligger mellan Huang He och Yangtze. Den utgjorde gränsfloden mellan Jindynastin och södra Song efter fredsavtalet 1141. Flodens lopp har påverkats kraftigt av ändringar i Huang Hes lopp.
Han-floden är en biflod till Yangtze, sammanflödet är i Wuhan. Hanfloden gav namnet till Hanzhong som gett Han-dynastin sitt namn.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar